Efter att ha suttit hela dagen och reflekterat kring mänskliga rättigheter, läst om situationen i Nigeria och sedan skrivit en reflektion om densamma loggar jag in på facebook och såklart, SÅKLART, är det nån som måste promota Jimmie Åkesson. Och ja, alla har rätt till sina åsikter (så står det minsann i konventionen!) och ska jag undvika att vara vän med en klasskompis på facebook bara för att jag ogillar hans politiska engagemang? Personligen tycker jag inte att det är rätt väg att gå, genom att stänga ute extremister göder man bara deras känsla av att känna vi och dom. Men hur som helst. Den här debattartikeln hade denne klasskompis såklart länkat till med en egen fyndig kommentar. Som inte var så fyndig.

Och kära Åkesson, du hade t u r e n att på födas i Sverige. Och ja, du ska vara t a c k s a m. Och ja, det låter bra om du i n t e är med och firar nationaldagen nästa år. As far as I'm concerned får du gärna bo i en liten låda i Nord Korea. Det kanske skulle passa dig? Dom tycker om att marknadsföra sitt eget land, har inte speciellt mycket invandrare och gillar inte att importera.

För att vara helt ärlig så kan jag vara nationalistisk en dag om året. Men bara under förutsättningen att du slutar vara så ***** rasistisk resterande dagar.

Älskade, älskade Paris. Om det inte var för att fransmän är så fruktansvärt otrevliga och snorkiga så skulle jag flytta dit bums. Vackert, omhändertaget och alldeles, alldeles underbart.

Det var första gången både jag och Madde var där, och kanske just därför, hann vi med alla turistattraktioner i en rasande fart. Triumfbågen, Eiffeltornet, Notre dame, Versailles, båtturen på Seine och annat smått och gott blev intryckta på vår väldigt korta weekend.